Så jävla. gott. Jag ställer mig i köket och "styckar" äpplet, det sprutar rött i hela köket och när jag är klar så blir jag förundrad över hur långt stänket kan komma... Röda fläckar placeras upp under fläckten, på golvet, över spisen och smetas ut på händerna.
Granatäpplet består ju av massor med små kärnor som man tuggar sönder. Det har ungefär den där konsistensen av rom, ni vet små kulor som man kan "spräcka sönder" i munnen- barnsligt kul! De där kärnorna krossar man ju när man skär i äpplet med kniven, därav stänket.
Varje gång jag äter granatäpple måste jag alltså gå igenom den här proceduren...Lite jobbigt!
Felix kom på att man kan skära upp äpplet i en påse, men det borde ju finnas en bättre lösning. Jag menar hur gör kockarna?
I storköket: "Hörrni!! Jag har 50 granatäpplen som ska kirras till desserten, plastar ni in köket eller ska jag gå ut å rensa?"
Jag skulle vilja veta om det finns någon speciell taktik för att minimera kladdet. Ska man skära låååååångsamt så att man riktigt ser hur den röda färgen placerar sig på väggar, eller ska man ta i snabbt som fan och lixom kluva äpplet i ett hugg och räkna med att man kommer ut som rödhårig från köket när man är klar??
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar