Fem böcker, tre rekordbakissmällor, en rekordbränning av kroppen, mycket jobb, lite alkhol, mycket skoj, många besök och x-antal mordkomissionenavsnitt, tycker jag beskriver min sommar ganska bra.Men snart är den slut, i alla fall här, för mig, på västkusten. Nästa vecka är det nämligen dags att bege sig tillbaka till Stockholm och ostkusten igen, något som känns otroligt skönt. Jag börjar få extrem hemlängtan nu, eller som Ullis tror, social frustration.
När jag tänker mer på det så inser jag faktiskt att jag inte lämnat campingen på väldigt väldigt länge.. Vi var i Göteborg på Liseberg, men där var det ju nästan bara en massa barnfamiljer (och det har vi ju inte direkt brist på här på campingen). Jag behöver ut och se lite folk, mycket folk till och med, nya människor inte samma dag ut och dag in.
Något som man lärt sig här är också att campingfolk är en viss typ av människor. Även om jag ibland har blivit sugen på att sätta mig utanför en av husvagnarna öppna en öl och grilla med vänner, är inte det något jag skulle kunna roa mig med på samma plats, varje sommar, i flera år. Vill inte folk se något nytt?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar