Andra Johan kom dit och tyckte att han såg lite för full ut när han fick se bilden nedan.
Kan kanske ligga nått i det. Han lyckades med att ta servitörens cigg som denne tillfälligt parkerat i askoppen för att han var tvungen att lasta av alla glas någonstans. Senare kom servitören tillbaka och la en ny cigg i askoppen, då hann Felix istället släcka den. Servitören blev inte så glad.
Som ni ser på bilden ovan är folk i Irland(tjejer, tanter) jäkligt bra på att klä sig väldigt osmickrande. Leoparddräkt ala skär upp i röven och ser ut som pyjamas presenteras.
LopezRebecca.
Johan introducerade ett nytt ölspel, som var väldigt kul men ganska så rörigt. Jäklar va vi skrattade för det handlade egentligen om att Johan ville sno öl av oss :P Spelet gick ut på att man skulle ha ett finger var på ölglasets kant. Sedan skulle en säga ett nummer som motsvarade hur många fingrar man trodde skulle vara kvar på kanten när alla dragit bort eller låtit fingret vara kvar. Alltså om alla fyra hade sina fingrar på kanten åså sa jag "fyra" då klarade jag mig om alla hade sina fingrar kvar, om jag sa 3 och 2 fingrar var kvar, klarade jag mig inte. 
När det var två spelare kvar(två fingrar) sa Johan hela tiden 2 och drog bort sitt finger, vi andra höll på att dö av skratt eftersom att han såklart inte skulle kunna vinna då. Han såg dessutom så jäkla bestämd ut, som att han var cowboy och det var en skjutduell och det gällde livet.
När några newhires kom bakom och ropade" Johaaaan" och försökte få kontakt med honom likt småbarn som vill synas i kameran, så ropade han barskt: "NEEEEJ jag har inte TID, jag måste säga ett nummer! "
Andra saker vi kom fram till var att vi egentligen var födda försent, det ultimata hade varit att vara född på femtitalet och få vara med på hippietiden.
När det var två spelare kvar(två fingrar) sa Johan hela tiden 2 och drog bort sitt finger, vi andra höll på att dö av skratt eftersom att han såklart inte skulle kunna vinna då. Han såg dessutom så jäkla bestämd ut, som att han var cowboy och det var en skjutduell och det gällde livet.
När några newhires kom bakom och ropade" Johaaaan" och försökte få kontakt med honom likt småbarn som vill synas i kameran, så ropade han barskt: "NEEEEJ jag har inte TID, jag måste säga ett nummer! "
Andra saker vi kom fram till var att vi egentligen var födda försent, det ultimata hade varit att vara född på femtitalet och få vara med på hippietiden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar